Första gången ekonomen Erik Brynjolfsson testade en chattbot inspirerades han av Taylor Swift.
”Skriv kommentaren i Taylor Swift-stil”.
Sekunden senare spottade modellen ur sig en perfekt Taylor Swift-inspirerad text – rytmisk, fyndig och originell.
Brynjolfsson dubbelkollade på Google. Han trodde först att AI-verktyget hade snott texten från nätet. Men där fanns ingenting.
Historiskt har varje teknisk revolution både slagit ut jobb och skapat nya. AI kommer göra samma sak, bara snabbare.
När han pratar med ingenjörerna i Silicon Valley möter han en nästan rusig, allt-är-möjligt-optimism.
När han pratar med politiker och akademiker i Europa ser han motsatsen:
– De ser alla hinder men har svårt att ta in hur fantastisk teknologin faktiskt är.
Och någonstans däremellan placerar sig Erik Brynjolfsson
Vid tidigare teknikskiften, som när webben och senare mobilerna rullade ut, var det de unga, snabbrörliga och digitalt nyfikna som tog täten. De äldre hamnade i kölvattnet. För långsamma, för bekväma, för sena på bollen.
Forskarna tittade bland annat på kundtjänstbolag, där hundratals medarbetare tar samtal varje dag. Språkmodellerna tränades på de äldre, mest erfarna medarbetarnas samtal – på deras sätt att svara, lugna kunder och hantera ilska.
Transkriberingarna blev AI-mat: modellerna lärde sig vilka svar som fungerade bäst och vad som fick kunder att tappa tålamodet. De yngre fick sedan tillgång till en AI-chat som hjälpte dem att låta mer som sina erfarna kollegor.
Men för veteranerna var modellerna inte till någon vidare hjälp. Svaren hade de sett förr – det var deras egna. Efter tusentals samtal sitter kunskapen i kroppen, den går inte alltid att översätta till en AI-modell.
– Den typen av tyst kunskap finns inte nedskriven någonstans, säger Brynjolfsson. Och ligger du steget före modellen, är chansen att behålla jobbet också större.
Kommentarer