Leta i den här bloggen

2011-06-30

EU genomför fördragsändring i smyg

- Räddningsfonden (European Stability Mechanism, ESM) kräver en mindre ändring av EU:s fördrag. Toppmötet i midsommarhelgen noterar att den fördragsändringen nu är färdig.
Det skrev Mats Hallgren  i SvD Näringsliv 27 juni 2011.
  

Fördragsändringen, som skapar den permanenta ESM som i första hand skall slussa pengar till Greklands långivare bereder väg för EBU, "ska implementeras i medlemsländernas lagböcker under loppet av nästa år". Basta!
 

Då kan den nya räddningsfonden träda i kraft som planerat i mitten av 2013.
Mats Hallgrens artikel kan läsas här


- Redan vid EU-toppmötet i mars beslöt man om en smärre fördragsändring för att kunna skapa en gemensam räddningsfond, med en kapacitet på 500 miljarder euro, skrev Mats Hallgren den 23 juni 2011

500 miljarder euro som resultat av "en smärre fördragsändring" 

Mats Hallgren verkar vara den enda journalist som har uppmärksammat denna fördragsändring. För det borde han få Stora Journalistpriset.

- ESM för EMU ett steg vidare mot EBU, European Bond Union, mot slutmålet EFS, Europas Förenta Stater skrev jag på denna blog
den 24 juni 2011

2011-06-29

Stefan Fölster, Svenskt Näringsliv: "Det är egentligen inte en Greklandskris utan en bankkris"

Grekland har lånat mer än man kan betala tillbaka och står inför konkurshot.
Bankerna har lånat ut mer än vad de hade bort och flera av dem står kanske inför konkurshot.
Genom att Euroledarna har ingripit skall nu bankerna räddas och det grekiska folket utsättas för en behandling som är smärtsam men som inte kommer att göra det bättre för Grekland.

De franska och tyska bankerna har lånat ut mest.


Stefan Fölster har tidigare hävdat att "Det finns egentligen inte någon Eurokris" - för ganska exakt ett år sedan.


Stefan Fölster räknar upp ett antal av de drastiska åtgärder som regeringen genomfört:
Lönerna inom offentlig sektor har sänkts med 15-30 procent.
Pensionerna har sänkts med 10 procent.
Anställda inom offentliga sektorn har minskat med 10 procent.
2 000 skolor har stängts.
Skatten på bränsle och, alkohol och cigaretter har höjts.
– De har gjort mycket men mycket återstår ändå att göra, bland annat behöver regeringen genomföra olika tillväxtreformer, tillägger han. 


Ja, det är ju det. Var skall tillväxten komma ifrån?


Det är en i Sverige vanlig uppfattning att det var Göran Perssons motsvarande nedskärningar som satte fart på den svenska ekonomin. Nedskärningarna räddade landet, tror många. 

Se t ex LOs verksamhetsberättelse för 1998

Att socialdemokraterna håller fast vid den myten är naturligt. Lika naturligt är det att Alliansen och Carl Bildt tycker att nedskärningarna räddade landet, Det var ju den linje som Bildt och Wibble drev.


Nu blir det ju inte fart på ett lands ekonomi för att man avskedar anställda inom sjukvården. Det förstår ju var och en. Det som satte fart på den svenska ekonomin var att kronan sjönk och dollarn steg när Carl Bildt hade gjort sitt misslyckande.


Dessutom vände dollarn uppåt ungefär samtidigt efter ha varit svag under flera år.Det var när dollarn sjunkit från 9:40 till 5:30 som Carl Bildt m fl till varje pris ville försvara kronkursen.

Men Grekland har ingen egen valuta som kan falla i värde, vilket den borde för att öka efterfrågan utifrån för att ersätta den efterfrågan som bortfaller när utgifterna skärs ner.


Det är således Eurons fel att Grekland inte har någon väg ur sin kris.Det borde Stefan Fölster förstå.Det allra värsta är att det förstår han säkert också.


Men om han skrev det skulle han bli avskedad.









2011-06-27

(BIS) has warned that low interest rates across the globe are a threat to world financial stability

Interest rates must rise worldwide, says BIS

The Bank for International Settlements (BIS) has warned that low interest rates across the globe are a threat to world financial stability.
BBC 27 June 2011

The BIS warned low cost of borrowing had resulted in a credit and property price boom that was fuelling inflation, especially in emerging economies.

Central banks across the globe have cut interest rates in an attempt to boost growth after the 2008 financial crisis. However, BIS warned that the policy may prove to be counterproductive.

"The prolonged period of very low interest rates entails the risk of creating serious financial distortions, misallocations of resources and delay in the necessary deleveraging in those advanced countries most affected by the crisis," the bank said in its annual report.

Read more at BBC 

Jag tycker det är skriande uppenbart att räntan världen över är för låg och att en större del av stimulanserna borde ske via finanspolitiken

2010-10-19

Rolf Englund blog 

Maybe Greek MPs would be right to say No - FT.com

June 26, 2011 7:34 pm

Maybe Greek MPs would be right to say No


No wonder the Greeks are becoming wary of extreme austerity. They will only ever accept it over long periods if there is a plausible endgame. EU economics officials and their political masters are ideological supply-siders. They misjudged the effects of the Greek austerity programme on growth the first time round. They do so now. They will do it again. And this ruins the endgame for the Greeks.

The combination of a half-hearted financial support programme and dogmatism are reasons why even perfectly rational Greek MPs might end up voting No tomorrow. The programme, as it stands, is politically, economically and morally hard to justify

2011-06-26

Surprise, Surprise!

USA: Huspriserna ner, arbetslösheten upp. Det borde vara tvärtom för att krisen skall vara över, skrev jag på denna blog  3 juni 2011.


Can't New York Times Find an Economist Who Knows Anything Abou the Economy?


Several economists expressed surprise over the continuing weakness of the economy. What is surprising in this picture?


What sector did they expect to give a boost to the economy that fell short?
   
Det skrev CEPR, 24 June 2011


The special cues to the ignorance of the economists interviewed is the seeming surprise at the continuing drop in house prices. Do these economists still not know about the housing bubble? It almost crashed the financial system and is the cause of the current downturn.


Can you actually get paid to be an economist and still not know about the bubble?


Of course if you knew about the bubble then you are not surprised that house prices are continuing to fall. Prices have to fall by about 10 percent in real terms to get back to their long-term trend.


This means that the decline in house prices over the last half year should have been entirely predictable.


The economists cited in this article also seemed surprised that consumers aren't spending more...


Full text at CEPR


Mer om Stabiliseringspolitik



Mer om huspriser

2011-06-25

Der Spiegel: How European Elites Lost a Generation

The European Union is in bad shape. Not only is the common currency in a shambles and the economies of many member states moribund, but young Europeans no longer see how the EU helps them. Millions of them are taking to the streets to demand a future.

SPIEGEL Staff, 23 June 2011



When Jacques Delors, 85, is asked about Europe, he says things like: "Europe needs a pioneering spirit," and he asks:

"Do the men and women of this era truly want this Europe?"

Delors, together with former French President François Mitterrand and former German Chancellor Helmut Kohl, was one of the driving forces behind the European Union, and under his leadership as president of the European Commission, treaties were signed that would be impossible to forge agreement on today.

"We are talking about the Zeitgeist, aren't we, about the 'mood'?" says Delors.

By that he means that two crises are unfolding at the same time in Europe today.

On the one hand, there is the debt crisis faced by individual nations. The second crisis, and the more dangerous one, is a crisis of meaning.

Do Europeans -- the citizens and their political elites -- even want the historic project of a European Union anymore?

The search for an answer to this question inevitably leads to those places where agitation is at its most intense, where citizens are fighting for the future, even if is only their personal future. It leads to Barcelona, Dublin, Athens, Lyon and Lisbon, to the rebellious crowds full of rage but not necessarily full of hope.

2011-06-24

Nej till EBU

ESM för EMU ett steg vidare mot EBU, European Bond Union, mot slutmålet EFS, Europas Förenta Stater.


Europas Förenta Stater kan kanske vara något att sträva mot, i sinom tid, när Europas folk känner sig, i första hand, som européer, och inte som tyskar, engelsmän och fransmän och greker och portugiser eller spanjorer.


Om försöket görs för tidigt kommer folken i Europas länder att revoltera.


Tyskar och greker har väl inte tyckt så illa om varandra sedan 1940-talet, så mycket om talet om hur bra EMU skulle vara för freden...


ESM är ett steg på vägen närmst mot EBU där delstaterna inom Euroland ger ut obligationer som garanteras av inte landet i fråga, t ex Grekland, utan garanteras av Euroländerna tillsammans.


Sverige bör inte gå med i EBU och för att förhindra det är det viktigt att vi just nu undviker att gå med i ESM.




The EFSF is now to be replaced by the "permanent" European Stability Mechanism ("ESM") which will have lending capacity of Euro 500 billion.
Satyajit Das, Eurointelligence,  24 June 2011


Executed with Northern European creativity, charm, flexibility and humility and Mediterranean organisation, leadership diligence and appetite for hard work, the European rescue plan – "the grand compact" - is failing.


Greek interest rates of around 18% (for 10 years) and 30% (for 2 years), Irish and Portuguese rates of over 12-13% (for 2 years) and around 10% (for 10 years)


The EU response has relied on two mechanisms – the ECB and the European Financial Stability Fund ("EFSF").


The ECB has financed the beleaguered countries by buying their bonds in the secondary market (around Euro 75 billion) and also by financing banks, against collateral of increasingly questionable quality such as Greek government bonds.


The "temporary" EFSF due to terminate in 2013 proved poorly designed. 


The Euro 500 billion fund is theoretically backed by Euro 80 billion in cash and Euro 620 billion in guarantees from Euro-zone members.


The reliance on Euro-zone members guaranteeing each other is problematic. For example, every Euro 100 billion provided by the ESM increases Italy’s potential liabilities by Euro 18 billion.


Non-common currency EU members /RE: like Sweden/  may not be part of the new structure. The UK has indicated that it will not be part of the ESM.


Access to the ESM funding requires unanimous agreement amongst the Euro-zone members.


The terms of the ESM, especially the subordination of existing lenders to bailout funding and the mandatory Cas will increasingly force lenders and investors to avoid funding vulnerable countries.


In effect, this will ensure that the peripheral economies becoming increasingly dependent on EU support, triggering the negative spiral described.


Full text

2011-06-23

Eurobonds, bondage och Vägen till träldom enligt Hayek

E-bonds would end the crisis

By Jean-Claude Juncker and Giulio Tremonti
Published: December 5 2010 
 http://www.ft.com/cms/s/0/540d41c2-009f-11e0-aa29-00144feab49a.html#ixzz1Q4ayJHDK

 

Letters to the editor, Financial Times, December 9 2010


From Mr Rolf Englund.

Sir, European sovereign bonds, called E-bonds, would end the crisis, according to Jean-Claude Juncker and Giulio Tremonti (Comment, December 6). In fact it would be a step, hard to reverse, on the road to something that many would call a fiscal union federal superstate. 


There we would end up in a state of European bondage.

Google translates bondage to a Swedish word that in English is “serfdom”. So maybe we are on The Road to Serfdom, after all.

Rolf Englund, Director, IntCom, Stockholm, Sweden



http://www.nejtillemu.com/englundcloser0506.htm#bondage


The Economist:
Sharing budgetary resources, either through direct transfers or through the issue of “E-bonds” underwritten by the euro area’s taxpayers, is anathema in Germany, where the notion of a “transfer union” in which the better-off subsidise the worse-off is political poison, not least because of the vast transfers from western to eastern Germany since reunification.

Northern taxpayers would also recoil from the idea of a future “ministry of finance of the union” which Mr Trichet recently floated. 

The Economist, June 16th 2011

2011-06-22

The power of faith

The power of faith

Irrational belief

A medley of aliens and conspiracy theories

The Believing Brain: From Ghosts and Gods to Politics and Conspiracies—How We Construct Beliefs and Reinforce Them as Truths. By Michael Shermer. Times Books; 400 pages; $28. To be published in Britain in July; £19.99. Buy from Amazon.com, Amazon.co.uk




http://www.economist.com/node/18833531?story_id=18833531&CFID=172627848&CFTOKEN=23863503

2011-06-21

USA:s president och alla vi andra borde inte bekymra oss om Liran och Drachman

Vad härligt det vore om Liran och Drachman fanns kvar.


Vem skulle då behöva bry sig om dessa valutor steg eller sjönk?

Så var det förr. Då hade inte Obama behövt ingripa för att tala med Euroledarna om stödpaket till Grekland.

Det finns ett känt citat av President Nixon som jag minns som "I don´t give a damn about the Lira".


Men det finns tydligen olika versioner om vad som sades i Det Ovala Rummet.

H. R. Haldeman: [Federal Reserve Board Chairman Arthur F.] Burns is concerned about speculation about the lira.

President Nixon:  Well, I don't give a (expletive deleted) about the lira.

Read more at TIME

- President Richard M. Nixon on being asked by H. R. Haldeman if he wanted to hear a report on the decline of the Italian lira.


- I don't give a shit about the Italian lira.



Read more here with also other famous words

För lite mer seriöst, se

The American economy: a historical encyclopedia
Google Books


FORGET Watergate. For economic historians, Richard Nixon’s place in history is secure.

He was the president who, 40 years ago, severed the link between global currencies and gold and ended the fixed-exchange-rate system.

Buttonwood, The Economist print Aug 13th 2011

Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet är pinsamma om EMU och Grekland

Det är ett demokratiskt problem att våra två största tidningar, bundna som de är av missriktad lojalitet med det EMU som de stödde före, under och efter folkomröstningen 2003, verkar leva i en egen värld, fjärran från den verkliga.

Nyhetsjournalisterna på tidningarna sköter sig, men det börjar bli direkt pinsamt, om än ibland roande, att läsa vad DN och SvD skriver på ledarplats.

Som i dag, tisdagen den 21 juni 2011.

- De oroliga demonstranter som ses på Atens gator borde ha protesterat än mer när den dumgenerösa politiken en gång inleddes och de offentliga utgifterna tilläts växa abnormt.

- Det är inga naturkatastrofer som överraskat landets ledning utan överlagd politik med idel utgifter och växande offentlig sektor, rattad av såväl höger- som vänsterregeringar.

Det skriver SvD genom ledarskribenten Maria Ludvigsson

Full text här


Hon lägger skulden på det grekiska folket, väljarna, och förstår kanske inte att ansvaret måste delas mellan långivare och låntagare.

Banker av olika slag som har lånat ut 485 miljarder dollar, runt 4 365 miljarder kronor, till Grekland, borde dom inte ha förstått att det var en dum idé?

Och skulle dom ha lånat ut 4 365 miljarder kronor till Grekland om inte Grekland hade varit med i EMU?

Nej, något samband mellan Grekland och Euron ser inte Maria Ludvigsson.


Hon går på samma linje som Svenskt Näringslivs Stefan Fölster.

- Det finns egentligen inte någon Eurokris. Tvärtom tvingar euron fram reformer som sedan länge varit nödvändiga, vilket alltid har varit ett av de starkaste argumenten för en gemensam valuta.
Stefan Fölster, Magasinet Neo 2010-06-15

Se bild på Maria Ludvigsson hos Svenskt Näringsliv

- Det grekiska dramat fortsätter och kan få kännbara följder i hela Europa.

- Men den gemensamma valutan behövs och kan bli stärkt av krisen.

Det skriver DN i en trosviss huvudledare

- Den gemensamma valutan bygger inte på en teoretisk önskedröm, utan på behov.

- Ett enda europeiskt betalningsmedel förenklar handeln i unionen, underlättar export och gör medlemsländerna mindre utsatta och sårbara på den globala marknaden. 

Läs hela hyllningsledaren här

Mer av Dagens Nyheter om EMU

Mer av Svenska Dagbladet om EMU

- Eurokrisen ökar klyftan mellan folk och eliter, skrev SvD i en ledare den 25 maj 2011.

Det mest pinsamma är att dom själva tror att dom är en elit.

2011-06-20

Grekland skall återbetala banklån på 586 miljarder kronor till 2014

Pengarna går till bankerna, inte till lata grekers pensioner.


Tyskarna vill att inte bara skattebetalarna utan även bankerna skall stå för den summan.


Men det är inte lätt ordnat.

Germany's chancellor wants "a substantial contribution" from private creditors
who are due to be repaid some €64 billion by 2014.
If those creditors baulk but are nevertheless coerced into rolling over their loans,
enter the credit agencies and the ECB, for both of whom a forced rollover is, dare we say it, a default.
 

Read more here

Irwin Stelzer, director of economic policy studies at the Hudson Institute, har skrivit artikel i Wall Street Journal

Euroledarnas chickenrace om Grekland kan misslyckas

Euroländernas finansministrar, en grupp i vilken Anders Borg inte ingår, tack och lov, spelar Allan.


Det blir inga nya lån om Grekland inte godkänner åtstramningsprogrammet, hotar man med.

Men Robert Peston, BBC Business editor, finner inte Euroledarnas hot trovärdigt.

Han tror inte att Euroledarna kommer att sätta sitt hot i verket om Grekland sätter sig på tvären och det av det enkla skälet att Eurozonen har mer att förlora än Grekland om hotet skulle utlösas.

Om grekerna inte heller finner hotet trovärdigt behöver det inte ta intryck av hotet. Om det inte tar intryck av hotet så kanske Euroledarna måste infria sitt hot, och det vill det ju inte.

Situationen håller på att bli komplicrad, och riskabel.
 
Trovärdighet är A och O när man kör Chicken Race. Som under det kalla kriget då det var Mutually Assured Destruction (MAD) som gällde.

Det var tur att hotet den gången inte behövde sättas i verket.

- Eurozone finance ministers' overnight decision to withhold payment of 12bn euros of emergency loans to Greece, pending agreement by the Greek parliament on austerity measures and privatisations, would be rational and credible on the basis that Greece has more to lose from a disorderly Greek default than the eurozone itself.

 Robert Peston, BBC

Fiffigheten är stor i Eurokrisen

Euroledarna driver fortfarande linjen att Grekland och Irland och Portugal bara har lite problem med likviditeten.

Bara dom får ett handlån så kommer det att ordna sig med tiden.

Många bedömare frågar sig varför Euroledarna inte erkänner faktum, att Grekland och dom andra inte kommer att kunna eller vilja återbetala sina skulder till fullo.

Är dom dumma, eller?

Nej, dom är inte dumma. Dom är fiffiga.

I och med att det är likviditetsproblem, inte solvensproblem, kan bankerna och de andra kreditgivarna fortsätta att låtsas som om deras fordringar är OK och inte behöver skrivas ner.

Inte heller behöver bankerna be sina aktieägare eller sina länders skattebetalare om nya friska pengar att användas till att täppa igen de hål i bankernas balansräkning som skulle uppstå om man vore tvungen att skriva ner fordringarna på Grekland m.fl.

Visst är dom fiffiga, Euroledarna!

Med sådana ledare kan Europas folk se framtiden an med tillförsikt.

Every intervention so far has pretended that the crisis is one of liquidity, which can be solved by making loans to the troubled banks and governments in question
.
Since there has been no open admission of default or debt restructuring by any of the troubled nations, the banking sector has not been forced to write down debt and raise more capital.

Gavyn Davies, FT blog June 19, 2011

2011-06-19

Svenska Dagbladet, Nationalstaten, Kungen och Europas Förenta Stater

- I Sverige förekommer sällan något försvar för nationalstaten som koncept, annat än när man diskuterar ett tänkt Palestina eller Kurdistan.

Det skrev Svenska Dagbladet genom sin ledarskribent Per Gudmundson i dag den 19 juni 2011.

Hear! Hear!

http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/kan-man-se-kungens-tal-i-sverige_6256022.svd

Svenska Dagbladet försvarar monarkin, med inlevelse, och EU och EMU, med inlevelse, dock sjunkande sådan. Ibland kan argumenten skära sig utan att skribenten märker det.

Tidningens försvar för nationalstaten var här avsett som stöd för monarkin och kungen.

Förmodligen tänkte sig inte ledarskribenten i hastigheten på att nationalstaten och Europas Förenta Stater är oförenliga begrepp.

Nu när Sverige har infört demokrati och välfärdsstat, som socialdemokraterna ville och även har accepterat äganderätt och marknadsekonomi, som de icke-socialitiska partierna, numera Allianspartierna, ville, återstår en politiska fråga av historisk betydelse:

Skall Sverige bestå som självständig stat (så självständig man nu kan vara i en globaliserad värld) eller skall
Sverige bli en delstat i det romerska rikets efterföljare, Den Europeiska Unionen, som nu tar form?

Är det bra med kultur? Ja, anser många.

Är det bra med multi-kulti? Nej, anser allt fler.

Är det bra med mångkulturella stater (imperier) som Rom, Det Ottomanska Riket,  Österrike-Ungern med sina besittningar på Balkan, Sovjetunionen, Jugolavien eller Bosnien-Hercegovina? Minns även Tjeckoslovakien, salig i åminnelse, som delades upp i Tjeckien och Slovakien utan större problem.

Visst är det besynnerligt att många av Sovjetunionens gamla delstater och lydstater nu vill bli medlemmar i EU, trots dåliga erfarenheter av SU.

- To Be, Or Not To Be A Country - that is the question.

Det skrev Sir Oliver Wright, GCMG, DCVO, DSC, British ambassador to West Germany 1975-81 and to the USA 1982-86.

- Frågan om Sverige skall bli medlem av en europeisk valutaunion är ett av de största och mest vittomfattande beslut som vårt land stått inför på mycket lång tid, skrev Göran Persson.

EUROPA OCH FOLKEN - EN EUROPEISK NATION ELLER NATIONERNAS EUROPA?

Läs mer här

Eurokrisen: När är en händelse som i Wien inte ett event? Ett event som kan utlösa Credit Default Swaps?

Tänk Dig att Du ägde en grekisk statsobligation som förfaller till inlösen om några veckor.

Du får frågan om Du vill vara så vänlig och ta en ny grekisk statsobligation som förfaller om några år, eller om Du vill ha Dina pengar nu på förfallodagen.

Förmodligen vill Du ha Dina pengar nu.

Om Du hör att Din granne har tagit anbudet att få pengarna om några år i stälelt, tror Du då att han, eller hon, har gjort det frivilligt eller har varit utsatt för påtryckningar?

Förmodligen tror Du att grannen har varit utsatt för påtryckningar.

Det tror ratingsinstituten också.

Därför är sannolikheten mycket hög för att de förklarar att ett credit event har inträffat och därmed utlöses, om jag har fattat det rätt, Credit Default Swaps, ett instrument som har gjort många fattiga och några få rika.

Sarkozys och Merkels tal om att det skall vara frivilligt som i Wien möts med misstro.
Read more here

Kan utlösande av CDS "turn tens of billions of dollars of Greek default (bad) into hundreds of billions of dollars of rolling CDS payouts (really, really bad)"?

Den frågan ställs i en The Economist-blog 18 juni  2011.

- Responding to that post on ECB attitudes towards Greece, notably towards the possibility of triggering credit default swaps, Kevin Drum asks whether this is "yet another reason we should be wary of CDS."

One of the big knocks against CDS has been that although it's theoretically a perfectly fine idea, in practice it can act as a huge multiplier, turning a bad default that hurts thousands of people into a catastrophic, systemic payout that hurts millions.

In this case, it would turn tens of billions of dollars of Greek default (bad) into hundreds of billions of dollars of rolling CDS payouts (really, really bad).

But is this really the case?

Read more here

Visst är det spännande?

Och all denna späning bara för att några politiker gärna vill vara med om att skapa ett nytt romerskt rike...

2011-06-18

Annie Johansson (C) ångrar ett politiskt beslut: att hon röstade nej till att byta krona mot euro 2003.

Det är för tidigt att peka ut en efterträdare men Annie Johansson, ekonomisk talesperson  i riksdagen, är favorit i kommunalrådskretsar. Hon är också populär bland väljarna – en av de politiker som brukar få flest personkryss.
Sv D 18 juni 2011


Annie Johansson (C) ångrar ett politiskt beslut: 


att hon röstade nej till att byta krona mot euro 2003.

Sv D 14 mars 2009 

–Jag färgades ganska mycket av den debatt som var då, att man vet vad man har, men inte vad man får.



Fichtelius: Vilket är det bästa argumentet emot då, även om det inte är vackert?

Göran Persson: Ja, det enda som jag tycker håller, det är det där med vänta och se.

Nu har Annie Johansson bytt sida och är övertygad om att ett medlemskap i valutaunionen skulle stärka Sverige.


I slutet av nästa mandatperiod hoppas hon att svenskarna, på nytt, ska få säga sitt i EMU-frågan.


– Fler och fler är ju positiva till EU och EMU.


RE: Ha, ha, ha

Om en folkomröstning om euron hade hållits i maj i år skulle cirka 64 procent av svenskarna ha röstat nej och bara 24 procent skulle ha röstat ja.
Cirka 12 procent uppger att de är osäkra, enligt SCB
SvD 15 juni 2011 

2011-06-17

Svenska Dagbladet åter i EMU-debatten!

Heder åt Dagens Nyheter som i alla fall skriver om eurokrisen. Svenska Dagbladet tiger som vanligt, skrev jag på denna blog den 11 juni.

Svenska Dagbladets insatser har mest bestått i att rekommendera "lugnade tigerbalsam".

Men kanske skall man vara tacksam för att SvD i alla fall tiger i stället för att skriva krystade Ja-sägarartiklar om EMU. Bara det är kanske ett framsteg, undrade jag.

Svenska Dagbladet har i dag den 17 juni tagit till orda genom sin ledarskribent Gustaf Almkvist.

Slutsatsen i ledaren om Grekland är att "Ännu kan det faktiskt sluta lyckligt", en ovanlig men därför kanske intressant uppfattning.

Orden euro och EU saknas helt i analysen. Det som sägs om EMU är att högerpartiet Ny demokrati aktivt arbetar emot reformerna /RE:nedskärningarna/, trots att de egentligen är klassisk högerpolitik. ND har också en stor del av skulden för att Grekland utnyttjade EMU-medlemskapet och högkonjunkturen under början av 2000-talet till expansioner av den offentliga sektorn som landet egentligen inte hade råd med.

Strukturreformerna är bra anser SvD "oavsett om de på sikt klarar av att blåsa tillräckligt liv i landet för att vända den ständigt stigande statsskuldskurvan".

Men avsikten med reformerna/nedskärningarna är väl just att "att blåsa tillräckligt liv i landet för att vända den ständigt stigande statsskuldskurvan" och därmed återupprätta Greklands kreditvärdighet?

Annars är ju alla det grekiska folkets uppoffringar förgäves.

SvD-ledaren undviker nogsamt att sätta in Greklands situation i ett större EMU-perspektiv. Det handlar ju inte bara om Grekland, som alla vet, nog även SvDs ledaravdelning, utan även om Irland, Portugal, Spanien och ytterst om hela Euro-experimentet.

SvD-ledaren behandlar den grekiska krisen som enbart ett statsfinansiellt problem. Detta trots att det är medlemskapet i EMU som gör det omöjligt för Grekland att göra det Sverige till slut tvingades göra 1992, genom en växelkursförändring ersätta bortfallande inhemsk efterfrågan med efterfrågan från utlandet.

Dåvarande statsministern, vår nuvarande utrikesminister, Carl Bildt, har berättat:

- Jag var statsminister under dessa år och fast övertygad om fördelarna med en hårdvalutapolitik. Det var delvis en konsekvens av att jag strävade efter att Sverige skulle gå in i det europeiska samarbetets kärna, också den ekonomiska och monetära unionen, och därmed vara med i den gemensamma europeiska valutan från dess första dag.

- Försvaret av kronan handlade om den viktiga kombinationen av ekonomisk politik och Europapolitik

Att det inte bara handlar om Grekland är uppenbart för envar som vill förstå. Det vill inte SvD. Tidningen vill inte eller törs inte kritisera EMU eftersom ett EMU-medlemskap står på Alliansregeringens önskelista.

Att det inte bara handlar om Grekland framgår av att EU:s räddningsfond för krisländer måste byggas ut kraftigt, enligt vad Nout Wellink, styrelseledamot i ECB, sade i går.

EU:s kommande permanenta räddningsfond är tänkt att innehålla 750 miljarder euro, nästan 7 000 miljarder svenska kronor, men Nout Wellink säger nu att fonden bör dubbleras, upp till 1 500 miljarder euro, eller runt 14 000 miljarder kr.

14 000 miljarder är mycket pengar. Och dom som skall räddas inte det grekiska folket utan de banker, företrädesvis i Frankrike och Tyskland, som har varit dumma nog att låna ut alldeles  för mycket till Grekland.

Läs mer här

Det var väl ändå bra att SvD efter lång tid nu återkommit till EMU-debatten.

Då kan man nämligen se hur svaga tidningens argument är.

2011-06-16

Man kan inte utesluta att en minoritetsregeringen kan få en majoritet emot sig

- Att vara folkvald betyder att ha ett stöd från väljarna för att driva igenom de åsikter som man gick till val på. I höstens val gick Alliansen fram med en dryg procentenhet, till 49,28 procent av rösterna. Med tanke på att de rödgröna samtidigt förlorade 2,5 procentenheter finns det ett tydligare mandat för den borgerliga politiken än någonsin tidigare.

Det skrev Gustaf Almkvist i en signerad ledare i PJ Anders Linders Svenska Dagblad den 15 juni 2011.

Regeringen förlorade majoriteten , skrev jag på denna blog den 20 september 2010.

- Alliansregeringen fick i förra valet stöd av en majoritet av väljarna och fick  tillsammans 178 mandat. I årets val fick alliansregeringen inte stöd av en majoritet av väljarna och fick tillsammans 172 mandat.

- Det är sex mandat mindre.  Då har man inte vunnit valet. Då har man förlorat valet, var min enkla slutsats.

Man kan inte utesluta att en minoritetsregeringen kan få en majoritet emot sig.

2011-06-15

Grekland chickenrace i sitt slutskede

Resultatet kommer att bli en helt och hållet frivillig skuldomläggning, vilket är en eufemism för "ingen omläggning",
vilket ingen fordringsägare med sinnet i behåll frivilligt skulle acceptera,  
och i den omfattning de gör det, kommer kreditvärderingsinstituten, och alla andra, dra slutsatsen att de tvingats.
Eurointelligence 15 juni 2011

Det centrala problemet är ett dödläge mellan bailout-rädda politiker och instabilitetsfruktande centralbanker.
Man har antagit att de skulle komma till sina sinnen och göra en uppgörelse för att förebygga katastrofen.
Men deras lilla omgång om kyckling/chicken/souvlaki hotar nu att föra Europa och kanske världen mot en ny ekonomisk katastrof.
CNN 15 Juni 2011

Översättning av RE, för engelsk originaltext klicka här

Den 17 juni i Berlin

Den 17 juni, på årsdagen av den östtyska folkresningen i staden 1953, träffas de tyska och franska ledarna Merkel och Sarkozy i Berlin för att, om möjligt, komma överens om vilken lösning på eurokrisen de två stater som vill vara ledande inom EU, skall försöka trumfa igenom.

Enligt Bloomberg misslyckades finansministrarna att komma överens på sitt möte för några timmar sedan:

Talks on a second Greek bailout may drag into July, casting doubt on a payment due early next month, as euro-area finance chiefs struggle to break a deadlock over how to enroll private investors in the rescue.

De stora pojkarna, stats- och regeringscheferna i Europeiska Rådet, Europeiska Unionens motsvarighet till Sovjetunionens Politbyrå, skall träffas den 23-24 juni. Men deras finansministrar skall nu åter träffas den 19 juni, en dag tidigare än planerat, förmodligen är tanken att de då skall ställa sig bakom Den Fransk-Tyska lösningen.

Return of the Economic Confidence Model?

The stock market “X Files.”


Return of the Economic Confidence Model?

2011-06-14

Trichet vilseleder om EMU och USA

- Varför kan man inte ha en valuta i Europa om man har det i USA, brukar en del mindre vetande troskyldigt fråga.

Därför att det är lättare att flytta inom USA än mellan Europas länder är det självklara svaret.

ECB-chefen är väl vare sig mindre vetande eller troskyldig men använde häpnadsväckande nog det argumentet vid London School of Economics.

"Those who question the viability of the euro area as a single currency area on the grounds of economic heterogeneity are misguided,"
The divergences between the economies of individual euro-zone member states are no greater than those between states in the U.S, Mr. Trichet said in a lecture at the London School of Economics.
 Wall Street Journal, 13 June 2011

He cited a number of academic studies arguing that the degree of variance is no greater than among U.S. states.

Read more here

Read also Lawrence Lindsey med länk till Nils Lundgren med flera

Som Nils Lundgren påpekade på en debatt hos Finanspolitiska rådet är det inte en arbetsmarknad med rörliga löner som är förklaringen till den amerikanska ekonomins påstådda flexibilitet utan det faktum att folk flyttar mellan regionerna vid behov.


Det är en stor fördel då givetvis att alla talar engelska, förutom dom som talar spanska förstås.

Janerik Larsson har skrivit en bok som till stor del handlar om löntagarfondskampen. Jag erkänner utan omsvep att jag är sur över att inte vara nämnd med namn i den skriften.

Den stora vågbrytaren i tidens ström var LO:s förslag om löntagarfonder som lanserades på allvar vid 1970-talets slut. Det skrev Widar Andersson i SvD 12 juni 2011.

Meidners förslag kom nu inte vid 1970-talets slut utan "Den 27 augusti 1975 slog nyheten ned som en bomb i den svenska debatten" "Revolution i Sverige" stod det på DN:s löpsedlar. Boken "Löntagarfonder" hade kommit ut. Det berättade Anna Hedborg, medförfattare tillsammans med Meidner, men det framgår inte av hennes artikel, i Fokus 22/12 2005.

- Hur man än vrider och vänder på saken så var fondernas andemening att kraftigt begränsa utrymmet för privatägda företag, skriver Widar Andersson, som uppenbarligen ännu inte har tagit till sig hur långtgående Meidners förslag var.

- Janerik Larsson skildrar öppet den bristande stridsviljan bland storbolagsdirektörer i Svenska Arbetsgivareföreningen.

-I ett dråpligt avsnitt i boken berättas till exempel om hur Hans Werthén från Electrolux inledde förhandlingar med Kjell-Olof Feldt om ett införande av löntagarfonder förutsatt att fonderna kombinerades med stora investeringsbidrag för nya vitvaror i alla dåligt utrustade sommarstugor!

Erland Waldenström, Nationalekonomiska Föreningen 1975-11-20
Till slut vill jag, eftersom jag hittills mest uppehållit mig vid vad jag bedömer som svagheter i Meidners förslag, gärna framhålla att det enligt min mening finns mycket i Meidners välskrivna och brett upplagda framställning, som jag tror att varje läsare oberoende av sina värdepremisser finner tankeväckande och kan instämma i. Jag tycker att vi kan vara Rudolf Meidner tacksamma för att han på ett så effektivt och provocerande sätt har satt fart på denna debatt i Sverige.

Rolf Englund, Nationalekonomiska Föreningen 1975-11-20
Rudolf Meidner har inte specificerat sin form av socialism - om det skall bli den jugoslaviska arbetarrådsvarianten, vilket han i och för sig rätt bestämt avstyrker, eller den mera sovjetiska modellen.
Det är också en lustig iakttagelse att i Sverige en så blid och begåvad person som Meidner framstår som revolutionens hopp medan vi på andra sidan har representanter för storindustrin, som hälsar Meidners förslag om införande av socialism med glädje därför att det sätter fart på debatten.

Läs mer här

- Efter långa och hårda interna duster och genom avgörande insatser av personer som Curt Nicolin, Sture Eskilsson, Olof Ljunggren, Ulf Laurin och (inte minst) Janerik Larsson så kom näringslivet fram till att avbryta allt förhandlande om löntagarfonder.

- Det märkliga var att näringslivet deltog med två representanter i utredningen om löntagarfonderna, som hade tvingats fram av folkpartiet i Haga-förhandlingarna, skrev Danne Nordling på sin blog i dag 14 juni 2011.

Det är nog i dag inte så många som minns, eller vill minnas, folkpartiets vänstersvängar i fondfrågan på 1970-talet. Så sent som i valrörelsen 1976 drev folkpartiet linjen om fonder med individuell anknytning, en vederstygglig tanke.

Rolf Englund på Dagens Nyheters ledarsida 1976-08-06:
Ingress: Ett villkor för att folkpartiet skall kunna godta ett system med löntagarfonder är att fonderna har någon form av individuell anknytning /RE: till skillnad från individuella andelar anknytning kunde vara bidrag till semesterresan till Svarta Havet/, sade folkpartiledaren Per Ahlmark i en intervju i onsdagens DN. Civilekonom Rolf Englund diskuterar här fp:s inställning till löntagarfonderna med utgångspunkt i ett tidigare anförande av Ola Ullsten, vice ordförande i partiets riksdagsgrupp.

Läs mer här

Larsson citerar SAF:s ordförande Curt Nicolin som enligt protokollet från styrelsen  19 januari 1978 sade:
"Arbetsgivarsidan bör över huvud taget inte ha ett alternativ i fondfrågan. Att nu börja planera för ett sådant skulle sannolikt vara ett steg i riktning mot ett misslyckande."

Sture Eskilsson har haft vänligheten skriva detta:

- I efterhand kan striden om löntagarfonderna te sig som ett tydligt upplinjerat slagfält - på ena sidan arbetarrörelsen, på den andra näringslivet och de borgerliga partierna. Så enkel var verkligheten inte på den tiden det begav sig.

- Inom såväl näringslivet som de borgerliga partierna var meningarna delade om den rätta taktiken och strategin. Många var oroliga för den konfrontationsstänming som en ovillkorligt nej till löntagarfonder skulle skapa. I stället sökte man efter någon typ av kompromiss som skulle kunna blidka arbetarrörelsen.

- Bland dem som från första början hävdade ett otvetydigt nej till varje form av löntagarfonder var Rolf Englund. På det sätt som är kännetecknande för hans personlighet valde han tydligast möjliga ställningstagande även när det var obekvämt i förhållande till det allmänna debattklimatet och tunga aktörer.

Det finns således anledning att hålla med Danne när han skriver:

- Vi som var emot fonderna av princip och så småningom lyckades få skutan att vända fören mot socialismen kan känna oss stolta över att vi hade rätt från början.

- Andra tog över kampen på slutet och historieskrivningen om hela motståndskampen återstår att utarbeta.

Vad jag kan se har Janerik Larsson även lyckats att undvika att nämna Danne Nordlings viktiga insatser för att få näringslivet att säga nej till Meidner-fonderna.

2011-06-12

Att oljan är på upphällningen är viktigare än jobbskatteavdrag

Förlåt, men jag kan inte längre ägna något större intresse åt den svenska inrikespolitiken.

Frågan om vilka personer som skall sitta och administrera vad Olof Palme kallade en sönderfallande ekonomi är mest intressant för de berörda personerna själva.

China Surpasses US As Largest Energy Consumer;
World Has 46.2 Year Of Proved Oil Reserves;
Crude Has Lots Of Upside In Real Terms
zerohedge, 8 June 2011

The extent of global oil demand is a subject that generates surprisingly little attention.
The reality is, though, that worldwide oil consumption is escalating far faster than is commonly understood.
New estimates by BP suggest that by 2030 the world will be consuming 40pc more energy than it does today.
Liam Halligan, Daily Telegraph 11 Jun 2011

Läs mer härom på min sida om

The Economic Consequences of the Peak

Den finns här

 

2011-06-11

Dagens Nyheters halvkvädna visa om Greklands skulder

Dagens Nyheter skriver i dag lördag om konflikten mellan den tyska regeringen i Berlin  och den Europeiska Centralbanken i Frankfurt om de privata långivarna till Grekland, dit ECB räknar sig eftersom det gäller obligationer, skall vara med och betala nedskrivningen av Greklands skulder.

- Finansmarknader och ekonomer räknar redan med att skulderna måste skrivas ned, förr eller senare. Det är bättre att göra det medan det finns några privata investerare kvar att dela notan med, skriver DN avslutningsvis.

Det låter ju klokt och förståndigt. Men frågorna hopar sig.

Är det bara Greklands skulder som skall skrivas av?

Vad händer med Irland, Portugal och med tiden Spanien?

 Hur många banker måste då räddas med pengar från skattebetalarna?

Har ECB och ratinginstituten verkligen fel när de varnar för marknadens reaktioner när ett EMU-land inte betalar sina skulder?

DN:s kryptiska formulering om att skuldnedskrivningen bör ske "medan det finns några privata investerare kvar att dela notan med" antyder att DN känner till, men inte vill ta tag ,i  det faktum att pengarna till Grekland i första hand skall användas till att betala förfallande skulder till banker och andra långivare, inte till att betala hutlösa pensioner till lata greker.

Det är bankerna man räddar, inte det grekiska folket, som jag skrev häromdagen.

Man vinner tid, sägs det. Kanske man kan skjuta upp kraschen till efter nästa val?

Men under tiden lider det grekiska folket under en åtstramning som alla förstår inte kommer att lyckas att återställa den grekiska ekonomin.

Kanske NATO skulle bomba Bryssel för att skydda den grekiska civilbefolkningen?

Men heder åt Dagens Nyheter som i alla fall skriver om eurokrisen. Svenska Dagbladet tiger som vanligt.

Svenska Dagbladets insatser har mest bestått i att rekommendera "lugnade tigerbalsam"

Men kanske skall man vara tacksam för att SvD i alla fall tiger i stället för att skriva krystade Ja-sägarartiklar om EMU. Bara det är kanske ett framsteg?

2011-06-10

WarGames: Chicken-Race mellan Berlin och Frankfurt - “The central bank equivalent of nuclear deterrence: defy us and we will blow up the world”

För en tid sedan skrev jag på denna blog om att Jean-Claude Trichet, ECB, och Dr Weidmann, Bundesbank, har varnat politikerna för de minsta steg mot en grekisk “restructuring”, dagens eufemism för betalningsinställelse eller statsbankrutt.

Då skulle ECB, skriver Atkins “cut Greek banks off from its lifesaving liquidity supply, triggering a financial collapse that would push the country’s economy into the abyss”.

Det är, skriver han, “the central bank equivalent of nuclear deterrence: defy us and we will blow up the world”.

I dag fredagen den 10 juni 2011 höjde båda sider insatserna för att övertyga den andre att det är den andre som måste svänga först
.
“We have to insist on the participation of the private sector,”, German Finance Minister Wolfgang Schaeuble told lawmakers in Berlin today.

Neither Frankfurt nor Berlin is backing down. On Friday, Germany's parliament approved a motion that private bond holders and the IMF bear partial responsibility for any further aid to Greece, putting more pressure on Chancellor Angela Merkel's government to pursue the very measures that Mr. Stark /tysk ledamot av ECB:s styrelse/ resists.

Mr. Stark didn't specifically address Mr. Schäuble's position. But he warned government officials not to assume that the ECB would continue to support Greek banks in the event of a restructuring.

Such a scenario "prevents us from continuing to accept Greek bonds as collateral," Mr. Stark said, advising officials to "know what they're talking about" when it comes to the implications of a Greek restructuring.

De är klart att det är spännande. Men det var ganska spännande även under det kalla kriget om det skulle bli kärnvapenkrig eller inte. Ni kommer väl ihåg filmen WarGames från 1983 när den unge hjälten vid sin dator får uppmaningen "Let's play Global Thermonuclear War".

2011-06-09

När får vi se EU-ledarna i handbojor?

IMF följer sina stadgar som säger att de inte får låna ut till ett land, Grekland är ett aktuellt exempel, som inte kan klara sig åtminstone 12 månader, om de får lånet av IMF.

Det står nu klart att Grekland inte klarar detta utan 800 miljarder kronor från EU.

Read more here

Däremot bryter ledarna för EU mot de fördrag som de själva skapat.

Jamie Whyte, författare till  boken "Crimes Against Logic: Exposing the Bogus Arguments of Politicians, Priests, Journalists, and Other Serial Offenders" Amazon har i Financial Times, 8  June 2011 påpekat att EU-ledarna inte bara har överskridit sina madat, de har brutit mot explicita regler om att bail-out inte är tillåtet.

- When the European politicians  who are managing the sovereign debt crisis  bailed out Greece, Ireland and Portugal they did not merely do something that exceeded their powers, they violated an explicit prohibition on such bail-outs.

- European politicians and bureaucrats suffer no punishment when they break the rules that they claimed would make the euro safe in their hands.

Full text

2011-06-07

New York Times dömer ut försöken att "vinna tid" genom nya pålagor på det grekiska folket

 - Greece has made it through its latest near-meltdown. But the solution patched together last week — more European bailout money for more Greek austerity — only buys some time without offering any realistic hope of recovery.

Athens agreed to impose a new $9 billion round of tax increases and spending cuts and speed up nearly $75 billion in promised privatizations. Europe and the International Monetary Fund, which had threatened to cut off financing after the government missed its deficit-reduction targets, will continue paying a $160 billion bailout package and likely provide as much as $86 billion more when that runs out.

Greece needs to reform its sputtering economy and bring discipline to its fiscal accounting.

But a new round of tightening just now could deepen the recession and further shrink the tax base, making it even harder for the government to cut its deficit.

Greece has no chance of reviving its economy — or paying off its bills — if it has to keep paying full interest and principal on a debt burden that is now more than 140 percent of gross domestic product and rising.

Debt relief, or, to use the bankers’ euphemism, restructuring, will be needed.

Debts must be written down, payments deferred and interest rates reduced.

Editorial, New York Times,  June 6, 2011



See also: ECB has a total exposure of about 444 bn euros to 'struggling eurozone economies'
The bank is now "23 to 24 times levered" as a result of bailing out Greece, Ireland, Portugal and Spain.

Read more here

2011-06-06

Det som är bra för JAS-Gripen är bra för Sverige

- Sweden has realised that targeted investment in hi-tech sectors, such as the military aircraft industry, can be hugely beneficial for the nation as a whole, 

according to Gunnar Eliasson of Sweden's Royal Institute of Technology 
and the Ratio Institute, a free-market think tank.

 

2011-06-05

Fy skam, fy skam, för ingen ville ha den

- Genom finanskrisen håller EU på att få den förstärkta ekonomiska samordning som politikerna avvisade vid toppmötet i Maastricht för tjugo år sedan.

- Dagens generation politiska ledare kan tvingas ta sådana steg – för att rädda den gemensamma valutan.

- Den förstärkta politiska sammanhållningen kan komma bakvägen, trots att ingen verkar vilja ha den.

Det skriver Rolf Gustavsson i SvD i dag den 5 juni 2011

Läs mer här

I morgon är det den 6 juni.

I världen utanför Sverige är den dagen en dag då man minns invasionen i Normandie.

Många av oss har sett filmen där en tapper amerikansk patrull räddar menige Ryan. I början av filmen var det hemska scener från den hemska stranden vid Omaha Beach. De invaderande befriarna kom under häftig beskjutning från en bunker som försvarade Festung Europa.

Det var nödvändigt att rensa bunkern. Det var svårt, men det gick, med hjälp av några tappra män, några handgranater och en eldkastare.  Carl Bildt, Bo Lundgren, Gunnar Hökmark och Per Unckel bör betänka detta.

Det skrev jag i Nya Wermlands-Tidningen 2001-06-11

Det var flera år före folkomröstningen då den svenska bunkern fick se sig besegrad i folkomröstningen 2003.

Nu är det 2011.

Tänk vad tiden går. Men behovet av tappra män känns större än på länge.

Saving Private Ryan - Omaha Beach Part 1 - HD

10 min   D-day, June 6 ,1944. The Landing In Normandy.

2011-06-04

Tuffa vapen i Libyen skyddar civilbefolkningen, väl?

Se stridshelikoptrarna som Nato anfaller med i Libyen

och så ha vi A-10 Thunderbolt II

Men varför är det inga plan som skyddar civilbefolkningen i Syrien?

Pengarna "till Grekland" går till bankerna.

Det är en gammal sanning att om Du är skyldig banken har Du ett problem.

Men om Du är skyldig banken en miljard har banken ett problem.

Grekland, den grekiska staten, har skulder på 330 miljarder euro.

Det är 9 gånger så mycket i svenska kronor, ganska exakt 3 000 miljarder, ett belopp som är svårt att fatta. Men mycket är det.

Det är således bankerna som har problem.

Den stora merparten av de pengar som Grekland får i lån från EU och IMF går inte alls till att betala pensioner till lata greker, utan till att betala inom några veckor förfallande lån hos banker och andra ovisa kreditinstitutioner vars direktörer fått feta bonusar för att de ordnat så stor utlåning till Grekland.

På samma sätt var det väl med den svenska statens lån till Lettland, som använde pengarna till att betala tillbaka lån till Swedbank så att den svenska staten inte skulle behöva "rädda" Swedbank genom ett förstatligande.

I Grekland väntas i dag stora demonstrationer mot det nya sparpaketet - som många ändå inte anser kommer att räcka för att verkligen få ordning på Greklands ekonomi, meddelar Ekot i dag den 4 juni 2011.

- De nya grekiska besparingarna på ungefär 60 miljarder kronor är en förutsättning för att övriga EU och valutafonden IMF ska gå med på att hålla krisdrabbade Grekland under armarna med nya nödlån i mångmiljardklassen.

- Peter Dickson är strateg på Commerzbank. Han menar att Grekland är fångat i ett Moment 22: ju mer grekerna sparar, desto mer skadas deras tillväxt och därmed minskar skatteintäkterna.

- European authorities and the IMF said the next tranche of their 110bn euro (SEK 990 miljarder) bail-out package would be paid, most likely in July.

- Any new bail-out funding would have to be agreed by eurozone finance ministers who are scheduled to meet on 19 and 20 June, enligt BBC 3 June 2011

- Greece and the eurozone have bought themselves a little more time, enligt Lex, FT.

Total Greek government debt outstanding is about €330bn, and is concentrated in relatively few hands.
Barclays Capital estimates that 30 institutions hold two-thirds of the debt, of which (the figures are approximate) €40bn is held by the European Central Bank, €35bn by other central banks, €34bn by German and French commercial banks and €90bn by Greek domestic investors, including banks (National Bank of Greece, say, holds €12bn).

Read more at FT

What happens when Greece defaults?
Here are a few things, enligt Andrew Lilico, Daily Telegraph, May 20th, 2011

- Every bank in Greece will instantly go insolvent.

- The Greek government will nationalise every bank in Greece.

- The Greek government will forbid withdrawals from Greek banks.

- To prevent Greek depositors from rioting on the streets, Argentina-2002-style (when the Argentinian president had to flee by helicopter from the roof of the presidential palace to evade a mob of such depositors), the Greek government will declare a curfew, perhaps even general martial law.

Read more here

Read more here about Argentina

Min sida om Grekland är här

2011-06-03

USA: Huspriserna ner, arbetslösheten upp. Det borde vara tvärtom för att krisen skall vara över

De amerikanska huspriserna är nu lägre,  2,9 procent lägre, än vid den tidigare botten år 2009.
Från toppen har priserna sjunkit mer än under depressionen på 1930-talet,

Read more here

Sysselsättningen i USA ökade bara med 54 000 den senaste månaden.

Dessvärre behövs det 200 000 nya jobb, netto, varje månad för att hålla arbetslösheten oförändrad.

Read ,more here

Som bl a Krugman, Martin Wolf och Gavyn Davies har påpekat har åsikten att staten inte kan eller bör göra något åt arbetslösheten fått en nytändining, besynnerligt nog påhejad av Anders Borg.

Read more here

Jag tror jag har skrivit det förut, men hittar det inte just nu, att ett av problement med den amerikanska ekonomin är att huspriserna inte vänder uppåt förrän köparna känner att arbetsmarknaden har förbättrats, samtidigt som arbetsmarknaden inte vänder uppåt förrän huspriserna stiger igen så att amerikanarna kan fortsätta att, likt svenskarna, köpa för de pengar de lånar på huset,

Vad är lösningen?

Att dollarn faller så mycket att den amerikanska exporten ökar och importen minskar.

Men dollarn faller inte. Vad skall man köpa i stället? Euros?

Gavin Hewitt, Europe editor, BBC, om Trichet: In his vision, the crisis in the eurozone is an opportunity for a great leap forward towards ever closer union

Sometimes in public life a mask slips and for a moment behind those carefully weighed words you sense the real ambition.

It happened yesterday with the head of the European Central Bank, Jean-Claude Trichet.

The candid moment might have been because he was receiving the Charlemagne prize in Aachen for European integration 

or it may also be that he is nearing the end of his time running the bank.

In his vision, the crisis in the eurozone is an opportunity for a great leap forward towards ever closer union.


Read his article here

Read more about "ever closer union"

Trichet:; “a confederation of sovereign states of an entirely new type”

Speaking in Aachen, Germany, Mr Trichet called for 

a European Union that would be 

“a confederation of sovereign states of an entirely new type”.
Financial Times  2  Juni 2011

Tyskarna, EU och det Romerska Riket

- Om vi fördjupar och breddar det antika romarriket till något mer och större än en historisk epok, om vi snarare definierar Rom som en begreppsligt uppfattad idé, ett slags filosofisk anfäktelse eller ideologiskt färgad urbild, är det trots dess status som kulturhistoriskt världsarv framför allt tyskarna som ägnat sin uppmärksamhet åt Roms ”väsen”. Det skrev Martin Lagerholm, litteraturkritiker i SvD, under strecket den 3 juni 2011.

- Detta är på intet vis något modernt fenomen eller en perverterad rest av nationalsocialisternas primitiva hänryckning över det romerska imperiets monumentala fysionomi, utan har med Tysklands intrikata politisk-filosofiska och psykosociala historia att göra, och relationen till Rom har så varit ett självklart inslag i den tysk-germanska mytologin i 2000 år.

Man kan litet förenklat beskriva deras förhållande till maktcentrumet Rom i historien som en pendelrörelse mellan kampen mot Rom (Teutoburgerslaget, den lutherska reformationen) och kampen om Rom (där det snarare rör sig om det antika Rom som föreställning och ideal än Rom som någon faktisk plats eller historisk epok), med skapandet av Tysk-romerska riket för tusen år sedan som höjdpunkt.

Läs hela artikeln här

Klicka här för tjusig bild föreställande "Treaty Establishing a Constitution for Europe, Rome, October 29, 2004".

2011-06-02

Trichet, Karl den Store och Göran Persson hos SNS

- SNS demokratiråd betonar vikten av att ett litet land som Sverige använder sina begränsade resurser effektivt, och prioriterar hårt vilka sakfrågor landet vill driva. Det var en av slutsatserna i den rapport om Makten i Europa som SNS lade fram häromdagen (pressmeddelande).

- Säga vad man vill om Göran Persson, men få kan som han fånga ett auditorium. Och så är det fortfarande. Solbränd, avspänd och med en och annan sedvanligt bitsk släng levererade den förre statsministern funderingar kring rapporten ”Makten i Europa”, enligt Annika Ström Melin.

Jag var med och lyssnade och utdelade artigt först beröm för att rapporten beskriver att de stora medlemsstaterna har flyttat fram sina positioner, stats- och regeringschefernas toppmöten – Europeiska rådet – har ökat inflytande och Europaparlamentet mer makt.
 

Sedan efterlysta jag den stora frågan:

"Vilken av EU:s institutioner är det som skall förhindra att EU utvecklas till ett nytt Romerskt Rike?"

Det är ingen fara, eftersom det råder maktfördelning inom EU, svarade utredningens ordförande.

- The dogs are barking, but the caravan is moving on, lär Helmut Kohl ha sagt


EU är väl inte direkt någon karavan utan mer som ett framrusande tåg, med Europas Förenta Stater som mål och med medlemsstaterna som blivande underordnade provinser.

I dag meddelas det att ECB-chefen Trichet, från Frankrike, som DSK och Lagarde, gjort ett utspel, i Acchen av alla platser.



He favors giving the European Union powers to veto the budget measures of countries
 

Trichet said governments should consider setting up a finance ministry for the 17-nation euro region

“Would it be too bold, in the economic field, with a single market, a single currency and a single central bank, to envisage a ministry of finance of the union?” Trichet said in a speech today in Aachen, Germany 

enligt Bloomberg 2 june 2011


Interview with Jean-Claude Trichet, President of the ECB, on the occasion of the awarding of 

the 2011 International Charlemagne Prize of Aachen

Charlemagne även känd som
 

Karl den store
 

Jag tycker att min fråga var befogad:
 

"Vilken av EU:s institutioner är det som skall förhindra att EU utvecklas till ett nytt Romerskt Rike?"

Mitt tips är Göran Persson