Inlägg

Visar inlägg från januari, 2010

Kan en valseger vara värd fyra Saab-miljarder?

Det känns i magen (jag har inte följt frågan överdrivet noga) som om GM kan var nöjd. Man sålde Saab och behövde inte lägga ner med all den dåliga PR det skulle ha givit. Men det känns som varningslamporna lyser om att personerna bakom Spyker är skojare som kommer att sno åt sig en del av de fyra EIB-miljarder som staten garanterat. Det var pinsamt att höra Maud Olofsson berätta om vilka bra säkerheter som Spyker hade ställt gentemot staten. När det nya företaget går i konkurs kommer nog dessa säkerheter att visa sig värdelösa. Spyker och GM utnyttjade att det är valår och det är omöjligt för en regering att då vägra att lämna stöd, även om de kanske på mer eller mindre goda grunder hoppas att EIB skall säga nej. Så fungerar en demokrati och som jag brukar säga: "It's the price of freedom". Eller som Churchill uttryckte det: "Democracy is the worst form of government except all the others". Både när det gäller demokratin och andra saker kan det vara bra att minn

Står USA inför en revolutionär situation?

Revolutionär situation? Uttrycket kommer från den tid då många, däribland Klas Eklund och hon Ulvskog, tillhörde bokstavsvänstern. Inte ännu i alla fall. Men om och när alltför många människor har varit arbetslösa alltför länge  och få gå från hus och hem kan situationen bli allvarlig. Gå från sitt hus är lättare i USA än i Sverige. I USA lämnar bara in nycklarna hos banken och är sedan skuldfri. Bra för låntagarna, men inte för banken. Det har förvånat många att inte fler låntagare har lämnat in sina nycklar till banken - jingle mail. Men nu kan man läsa att Research shows that bankruptcies and foreclosures are “contagious.” People are less likely to think it’s immoral to walk away from their home if they know others who have done so. And if enough people do it, the stigma begins to erode." If enough people do it, the housing market collapses . CNBC 25 Jan 2010 Det kan nog gå fort utför med betalningsviljan hos vanligt folk, som det heter, när dom samma dag på samma ställe kan l

Klassisk bildning om det grekiska dramat

Även den som har läst i Lund kan känna sig ha brister i sin bildning när man vandrar runt i Oxford eller läser engelska tidningar. Jag drabbades av denna känsla häromdagen när jag läste en av mina favoriter, Wolfgang Münchau i Financial Times. Han behandlade den ekonomiska krisen i Grekland som hotar att spräcka EMU. - The management of the Greek economic crisis raises some disturbing parallels with the aftermath of the Peloponnesian war. Absolut, tänker man. Eller man borde göra det i alla fall. Atenarna fick stryk av Sparta som införde, läser jag, "the rule of the Thirty Tyrants". Något liknande anser Münchau kan ske nu om Grekland av EU skall påtvingas åtstramningar för att inte behöva lämna EMU. Detta är ett av fyra scenarios som han utvecklar. Det han tror mest på är en fusklösning avsedd att lura tillräckligt många. Grekland skall utställa stora löften, som skall lugna marknaden, men som sedan inte kommer att infrias. Då vinner man tid. Men det blir inte roligt i slutän

Obama: Never again will the American taxpayer be held hostage by banks that are too big to fail

- Banks have been run as old-fashioned professional partnerships or workers’ co-operatives, in which the interests of the workers come first and outside providers of capital are treated as an afterthought. - Those readers old enough may recall a fad among economists in the 1960s to extol the virtues of Yugoslav workers’ co-operatives "An awful lot of people are not managing their own money" "In old-style 19th Century capitalism, I owned my company, I made a mistake, I bore the consequences." Joseph Stiglitz Nobel laureate The corporation is a wonderful institution. But it contains inherent drawbacks, at the core of which are conflicts of interest. Control over the company's resources is vested in the hands of top managers who may rationally pursue their interests at the expense of all others. Economists call this the "principal-agent" problem. Martin Wolf

Soros: En andra recession, 2010 eller 2011.

Människor vill gå tillbaka i de gamla gängorna och se 2008 års krasch som en ond dröm. Tyvärr får vi vara beredda på att återhämtningen tappar fart och rent av kan följas av en andra recession, 2010 eller 2011. De flesta har ännu inte insett att denna kris skiljer sig från tidigare – att vi befinner oss i slutet av en era. Det globala finanssystem som trädde fram var dock i grunden instabilt därför att det vilade på den falska premissen att finansmarknader riskfritt kan lämnas att sköta sig själva. Konstgjord andning, Om risken för en andra recession. George Soros, kolumn DN 19/1 2010 Full text ----- “This is not a normal crisis,” - “It is the end of an era.” The “era of superleverage,” George Soros, Davos, New York Times, January 24, 2008 Leverage and Deleveraging

EMU - Bra för Sverige?

Det var en gång då SAF och Timbro-högern och de nuvarande allianspartierna gjorde käcka kampanjer på temat Bra för Sverige. - Vi är övertygade om att ett fullvärdigt deltagande i valutasamarbetet är bra för Sveriges ekonomi, för företagsamheten och medborgarna, skrev t ex Gunnar Hökmark på DN Debatt 1997-10-29. Nu är Ja-sägarna i EMU debatten inte längre säkra på att EMU är bra för Sverige. Efter Calmfors i sak nedgörande artikel på DN Debatt går det inte längre att hävda att det skulle vara bra för Sverige att gå med i EMU. Såsom tillhörande etablisemanget var Calmfors tvungen att finna andra än ekonomiska argument för ett EMU-medlemskap. - Framför allt kan man se det som ett övergripande värde att ett svenskt deltagande i eurosamarbetet kan antas bidra till ökad politisk integration i Europa. Detta argument, skrev Calmfors, är det viktigaste och har lett mig till slutsatsen att Sverige bör införa euron. Att argumentera för ett sådant synsätt är framför allt politikernas uppgift, repl

Ekonomen Calmfors säger nej till EMU, medan amatören Calmfors säger Ja

Lars Calmfors, vår meste EU-utredare och chef för Finanspolitiska Rådet, har på DN Debatt i dag 15/1 2010 lyckats komma fram till slutsatsen att Sverige nu bör gå med i EMU. Någon annan slutsats är inte möjlig om man skall fortsätta att vara med i etablissemanget. Det intressanta med hans artikel är att han i de ekonomiska resonemangen, vari han är en sakkunnig professor, övertygande visar att EMU inte skulle vara bra för Sverige. Som han påpekar har det heller inte varit bra för Irland, Grekland eller Spanien. Det viktigaste, egentligen helt avgörande, argumentet mot EMU handlar om att det är dumt att ha en gemensam ränta över ett så stort område med länder med så olika förutsättningar, asymetriargumentet. Om det skriver Calmfors: - De mest aktiva EMU-förespråkarna har närmast velat förlöjliga argumentet om asymmetriska störningar. Men argumentet måste uppenbarligen även fortsättningsvis tas på största allvar. Hur skall nu ekonomiprofessorn Calmfors komma fram till att vi bör

Ja-sidan för EMU och verkligheten

Tre av Allianspartiernas partiledare har skickat fram några underhuggare, Anna Kinberg Batra (M), Roger Tiefensee (C), Stefan Attefall (KD) för att på DN Debatt 14/1 2010 göra något slags markering om EMU. Bakgrunden är det annalkande valet, där folkpartiet vill ha en ny folkomröstning redan under nästa mandatperiod, medan oppositionspartierna kommer att lova att det inte blir något EMU-anslutning under den tid det kommande valet avser. De tre Ja-sägarns artikel bör hälsas som ett stort steg framåt i EMU-debatten. - Ett svenskt euromedlemskap är inte en fråga om höger och vänster, skriver de. Det är något som jag föreställer mig många inom den borgerliga Medborgare mot EM U mottager som en något senkommen ursäkt för mycket som tidigare har sagts. - Vi är överens om att det är dags för en ny debatt när vi närmar oss tioårsdagen av folkomröstningen 2003. Den behöver starta genom att vi tar reda på hur verkligheten faktiskt ser ut, skriver de utan att verka inse vart det kan leda. Verkli

Basel-banken har kallat till möte i helgen

The Bank for International Settlements will gather top central bankers and financiers for a meeting in Basel this weekend amid rising concern about a resurgence of the “excessive risk-taking” that sparked the financial crisis. “The concern here is that the prolonged assurance of very cheap and ample funding may encourage excessive risk-taking,” the BIS invitation note says. FT January 6 2010 På min blog skrev jag 2009-12-05: Jag tycker det är skriande uppenbart att räntan världen över är för låg och att en större del av stimulanserna borde ske via finanspolitiken. Strategin synes vara att det gäller att stabilisera, helst höja, villapriserna så att konsumenterna främst i USA skall återgå till att konsumera med lånta pengar, dvs just det som ledde fram till katastrofen. Detta kan inte vara klokt. Se även min sida om finanskrisen .

Det räcker med att läsa Martin Wolf i FT

Varför skall vi vanliga dödliga småtyckare anstränga oss, läsa fundera och skriva? Det räcker ju med att läsa Martin Wolf i Financial Times. Inte för att han är originell. Utan att därför att han med pedagogisk skärpa förklarar sammanhangen med ett sakligt innehåll som det överväldigande antalet ekonomer världen över förmodligen instämmer i. Det är få förunnat att som Martin Wolf skriva minst en lysande artikel varje vecka. Nu senast har han förklarat varför länder som Spanien och Grekland och Irland står inför stora och som det förefaller i det närmaste olösliga problem, förorsakde av deras deltagande i EMU. - Mass emigration would be a possibility, but surely not a recommendation, skriver han bl a. Läs om hans artikel här Martin Wolfs närmaste motsvarighet i Sverige är Nils Lundgren. Så här skrev Nils Lundgren redan i september 1994: - I varje nation måste man också ta ställning till om man vill ha en myntunion som bygger på att det egna landets medborgare måste utvandra för långa pe

The Economist:: Svenska huspriser övervärderade med 34,7 procent

USA:s huspriser övervärderade med 14,0 procent Spanska huspriser övervärderde med 55,1 procent Svenska huspriser övervärderade med 34,7 procent Engelska huspriser övervärderade med 28,8 procent Detta enligt The Economist print December 30th 2009